Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade.

Syftet var att undersöka hur ett individanpassat arbetssätt påverkar elevens lärande. Undersökningen tog plats i en klass 8 i Piteå höstterminen 2003 under en sju veckor lång praktikperiod. Lektionerna baserades på tre inlärningsstilar, visuell-spatial intelligens, verbal intelligens och kinestetisk intelligens. För att ta reda på varje elevs individuella inlärningsstil utfördes en förberedande enkätundersökning som utgjorde grunden för examensarbetet. För att mäta resultatet användes ytterligare tre enkäter samt intervjuer med tre elever.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades.

Syftet med arbetet är att visa hur lärare karaktäriserar individanpassad undervisning. I detta ingår deras definition av begreppet och hur de går tillväga i det praktiska arbetet. Vår undersökningsgrupp består av sex gymnasielärare eftersom vi själv vill få influenser till vårt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgått ifrån är fyra frågeställningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Bakgrund: Övervikt under uppväxtåren har ökat markant de senaste åren, 20-25% av Sveriges tioåringar är idag överviktiga. För att häva denna utveckling krävs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien är en systematisk literaturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Denna studie behandlar kärnämneslärares uppfattningar om vad som är framgångsrika anpassningar för elever i koncentrationssvårigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlägga framgångsfaktorer i kärnämneslärares arbete, där elever i koncentrationssvårigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare år. För att uppnå syftet så har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgångsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgångsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgångsfaktorer, dessa sammanställdes i studiens utfallsrum.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i två kommuner som skiljer sig åt gällande medicinering av ADHD. I de två kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att få en heltäckande bild av deras arbete valdes metodformen enkät för att bespara tid. Enkäterna var utformade med öppna frågor för att nå det viktigaste i skolkuratorernas arbetsätt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jämförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett Individanpassat arbete där Lidingös skolkuratorer känner mer oro för eleverna när de gäller svårigheterna med arbetet och Nynäshamns skokuratorer upplever det svårt att hålla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig åt när det gäller andra aktörer.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar medutomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inomutomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärarepå sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning ochlitteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar.Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik är ett redskap somengagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att bådebarn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Minslutsats kring utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lärande.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vari det speciella med särskolans pedagogiska arbete består genom en undersökning om hur man arbetar med elever på gymnasiesärskolan inom svenskämnet. Studien ämnade även ta reda på om gymnasiesärskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lärare på en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesärskolan har en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen präglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom även att pedagogiken inom gymnasiesärskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehåll.

Syftet med vårt arbete var att klarlägga om elevers språkliga förmåga kan utvecklas vad gäller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lärande inom problemområdet. Vi genomförde vår undersökning i en årskurs nio i Luleå kommun. Vi använde oss av två mättillfällen. Samma skriftliga test användes vid båda tillfällena. Material som användes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlärningsstil och behov av träning.

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det är att ha ett arbete respektive gå på dagverksamhet/sysselsättning, samt fånga deras upplevelser angående erhållna stödinsatser från samhället. Samhällets stödinsatser handlar om att få och behålla ett arbete. Med samhället avses t.ex. personer i allmänhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer användes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anställda på ett företag som anställer personer med detta funktionshinder.